Dag Hammarskjöld

KÄNDA CITAT – Dag Hammarskjöld

Dag Hammarskjöld (1905-1961) var svensk nationalekonom, jurist,
adelsman, ämbetsman, diplomat och författare. Han var FN:s generalsekreterare
från 1953 och fram till sin död. Han var också ledamot av Svenska Akademin. Dag
Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris 1961.

Alltför ofta är vår inlärning, vår kunskap och vår hantering av tillvaron alltför mycket koncentrerad på teknik och vi glömmer själva människan.

Den längsta resan för var och en är den inre resan.

Förlåtelse är svaret på barnets dröm om mirakel, genom vilken det som är trasigt blir helt igen och det som är smutsigt blir rent.

Vi kan inte välja ramen för vårt öde, men vad vi sätter in i den är vårt eget val.

Sök ej döden. Döden hittar dig. Men sök den väg som gör döden till en fullbordan.

Ständig tillsyn av en bra sjuksköterska kan vara lika viktig som en större operation av en kirurg.

Vad som gör ensamheten till en plåga är inte att jag inte har någon att dela min börda med utan att jag bara har min egen börda att bära.

 Din ställning ger dig aldrig rätten att befalla, men den lägger plikten på dig att leva så att andra kan ta emot dina order utan att bli förödmjukade.

”Frihet från fruktan” skulle kunna sägas för att sammanfatta hela filosofin med mänskliga rättigheter.

Livet kräver av dig bara den kraft du har. Bara en bedrift: att inte fly.

 Vänskap behöver inga ord. Den är ensamheten befriad från ensamhetens ångest.

Förlåta oss själva? Nej, det fungerar inte. Vi måste bli förlåtna. Men vi kan bara tro att
det är så om vi själva kan förlåta.

Blott den förtjänar makt som dagligen rättfärdigar den.

Mät aldrig bergets höjd förrän du nått toppen. Då kommer du att se hur lågt det var.

FN är precis som älskande elefanter. Allt försiggår på ett högt plan, mycket damm virvlas upp, men man får vänta i åratal på resultatet.

 Endast den värdighet är verklig som inte förringas av andras likgiltighet.

 Godhet är något så enkelt: att alltid finnas för andra, att aldrig söka sig själv.

 En mogen man är sin egen domare. Till slut blir hans enda fasta stöd troheten mot egen övertygelse. Andras råd är välkomna och värdefulla, men de befriar honom icke från ansvaret. Därför kan han bli mycket ensam.

 För somliga människor är drivkraften i livet tron på egna ansträngningar som leder till framgång. För andra är drivkraften helt enkelt pliktkänsla. Vi behöver båda slags människor.