Valspråk

SVENSKA KUNGARS VALSPRÅK

Gustav Vasa

All makt kommer från Gud
(lat: Omnis potestas a Deo)

Erik XIV

Gud ger åt den han vill
(lat: Deus dat cui vult)

Johan III

Gud är vår beskyddare
(lat: Deus protector noster)

Sigismund

För rätten och folket
(lat: Pro iure et populo)

Karl IX

Gud är min tröst
(lat: Iehovah solatium meum)

Gustav II Adolf

Med Gud och segerrika vapen
(lat: Cum Deo et victricibus armis)

Kristina

Visheten är rikets stöd
(lat: Columna regni sapientia)

Karl X Gustav

I Gud mitt öde, Han skall göra det
(lat: In Iehovah sors mea, ipse faciet)

Karl XI och Karl XII

Herren är min beskyddare
(lat: Dominus protector meus)

Ulrika Eleonora och Fredrik I

I Gud mitt hopp
(lat: In Deo spes mea)

Adolf Fredrik

Statens väl är mitt väl
(lat: Salus publica salus mea)

Gustav III

För fäderneslandet
(lat: Pro patria)

Gustav IV Adolf

Gud och folket
(lat: Deus et populus)

Karl XIII

Folkets väl min högsta lag
(lat: Salus populi summa lex mea

Karl XIV Johan

Folkets kärlek min belöning
(lat: Amor populi praemium meum)

Oskar I

Rätt och sanning
(lat: Ius et veritas)

Karl XV

Land skall med lag byggas
(Civitas legibus aedificetur)

Oskar II (före 1905)

Brödrafolkens väl
(lat: Salus populorum fraternorum)

Oskar II (efter 1905)

Sveriges väl
(lat: Salus Sueciae)

Gustav V

Med folket för fosterlandet
(lat: Cum populo pro patria)

Gustav VI Adolf

Plikten framför allt
(lat: Ante omnia officium meum)

Carl XVI Gustaf

För Sverige i tiden
(lat: Pro suecia hoc tempore)